Ola Billgren m.fl.
Bildanalyser och biografier för Åmells konsthandel.
Utdrag:
Ola Billgren – Lund
Lund är ett landskap, men vilket? Det kan vara en undervattensvärld sedd genom ett snorkelöga eller ett utsnitt av sten och stup från en bergsbestigning. Litet eller stort kan det också vara och den blå fonden himmel eller vatten. Lund är mest intressant som pålagd oljefärg, som kalligrafiskt orolig och smältande penselföring och som färgharmonier eller dissonanser. Med andra ord är det målningens väsen som här dukas upp.
Den modernistiske målaren fann ofta sitt rättesnöre i materialet och utnyttjade dess egenskaper. En oljemålning skulle vara pastos och glänsande. Ola Billgren får också oljefärgen att göra sitt yppersta i fråga om smidighet och lyster men sedan blandar han kulörer och för penseln som om han inte visste hur man ska göra. Han visste mycket väl vad han gjorde. Galleristen Claus Leger menade att Ola Billgren kunde: ”berätta om hur hans nästa tio målningar skulle se ut, inte bara innehållsligt utan även färgblandningar och format […] så klara fanns de i hans tanke och känsla.”
Ola Billgren uppvisade flera olika stilar i sitt måleri och en uppsjö av motiv men fastnade i många decennier för landskapet, inte bara som genre utan också som utgångspunkt för en diskussion om måleriet. Ola Billgren var en raffinerad målare men för att hans skicklighet inte skulle stelna i manér började han reflektera över avbildningens natur. Lund är ett sent landskap av honom där han brottas med samma frågor, de om konvention, idéförmedling, färgval och skönhet. Ola Billgren skrev om många målare och hans konst för en ständig dialog med deras. I målningen Lund syns influenser från bland annat Carl-Fredrik Hill, Courbet, Monet och Dick Bengtsson. Gemensamt för dessa konstnärer var försöket att frigöra sig från en rådande skönhetsuppfattning men att skapa en personlig helgjutenhet.
Texten omfattar: Ola Billgren, Karin Mamma Andersson, Peter Frie, Sven Jonson, m.fl.